Hur det började...

Jag som har stamnamnet S*Ma'ha Gita bor i Borlänge, i mitten av Dalarna. Jag bor i ett hus några kilometer från stan, egentligen mitt uppe i skogen, tillsammans med mina fem katter. Till familjen hör också Ulrika och Linus, men bägge har flyttat till egna krypin. Ulrika bor sedan september 2009 i ett hus i Dalsjöfors, strax utanför Borås, med sin man Conny, två döttrar samt katter. Hon har fött upp birmakatter med stamnamnet Umber Pearls, men nu är hennes uppfödning vilande pga jobb och växande barn.
Linus bor i Vänersborg, tillsammans med Therese och deras barn Hampus, Alva och Lukas.. Han arbetar sedan länge inom Securitas, och tycker att han hamnat rätt.
 

Varför blev det namnet Ma'ha Gita? Det letades länge efter ett namn som var både vackert och passande, och det kändes helt rätt med detta val. Orden Ma'ha Gita kommer från Siam/Burma och är titeln på en bok, en mycket gammal verscykel om Siams historia. Birmakatterna härstammar ju, enligt sägnen, från den regionen.  

Lite mer om mig själv...
Jag arbetar numera halvtid som lärare på Fornby Folkhögskola i matematik och naturkunskap. Jag är också utbildad speciallärare, på Karlstad universitet, med inriktning mot matematik.Den andra halvan av min tid är jag pensionär.

På fritiden, under de senaste 25 åren, har jag varit mycket engagerad inom kattvärlden, främst inom den lokala kattklubben, Dalälvskatten,och de senaste åren också som kursledare inom Paw Peds


Katterna bor tillsammans med mig i hela huset, och de har också tillgång till en stor uterastgård med egen utgång via kattlucka. Dessutom finns också också en stor, takad och inglasad uteplats där katterna tillbringar mycket tid.

Som alla birmauppfödare tror (och hoppas) jag att man har en bild av den ideala birman, kanske ouppnåelig men ändå något att sträva mot. Mitt eget, mera jordnära, mål som birmauppfödare är att föda upp katter med god "substans", vackert hjärtformat huvud, djup-blå ögon och ett bra temprament. Dvs vackra, mysiga missar som kan ge mycket glädje till sina hussar och mattar..
Man brukar ju säga att man siktar mot stjärnorna, och förhoppningsvis når vi kanske trädtopparna.

Antalet katter i huset har ökat (och minskat i perioder) sen slutet av 1991 och idag finns här fem, fyra birmor och en Selkirk Rex. Vår gamle Bisse (en ej rastypisk Norsk Skogkatt) finns nu bara i våra tankar, hans njurar tog slut vid nästan sexton års ålder, sommaren 2005. Då hade han redan levt på övertid något år, och vi är så tacksamma över de år vi fick tillsammans med denna härliga kisse.




Den första kullen kom 1995, S*Grazette's SOS födde sex bebisar och var också en fantastisk mamma.

I nästa kull föddes också sex! Så på två kullar hade huset berikats med tolv kattungar. Mamma denna gång var S*Grazette's UFO och en chokladmaskad liten tjej (med framkil) stannade kvar, lilla Dumlat alias Pudding Pastej alias Bristol Cream. Som sagt, för mycket vitt, men SÅÅ mycket birma.



Till dags dato har det här i huset fötts över 60 kullar. De allra flesta kattungarna är trevliga, fina sällskapsmissar, och några stycken har också synts på utställningar och lyckats väl.

Jag har försökt att hitta intressanta linjer i avelsarbetet, med målsättningen att få fram bra stamtavlor för framtiden. Jag har under de åren importerat en blåmaskad hona, Kapri, från Betty Brown, Smokeyhill Cattery i England, och chokladmaskade Kiwi från Zena Pigden, Appleblossom Cattery på Nya Zeeland. Ett senare tillskott var en lilatabbymaskad pojke, DK*Harmonys HocusPocus, från Danmark med holländsk-amerikansk-tysk stamtavla. Dessutom en brunmaskad pojke från Norge, Almighty Scotsh Corner, med helt engelska linjer. Idag lever i huset fyra birmakatter och en Selkirk Rex, uppfödningen går på sparlåga

Idag lever i huset fyra birmakatter, tre kastrater och en fertil hona, Yamsas Quite Nice. Dessutom flyttade Coco in våren 2018.

Coco är drömmen som blev sann, en Selkirk Rex, chokladsköldpadda med vitt. En krullis har jag längtat efter och väntat på sedan besöket på Nya Zeeland 2004. Så i april kom hon med flyg från Italien och klev in i huset...och med det är inget sig likt.

© copyright S*Ma'ha Gita